Genomgång av delegering

Startsida: Delegering - Digitala kunskapsprov online
Kurs: Studiematerial Delegeringar
Bok: Genomgång av delegering
Utskrivet av: Gästanvändare
Datum: måndag, 8 mars 2021, 04:49

Beskrivning

Här går vi genom delegeringens olika delar och förklarar vad de innebär.

Med delegering menas att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal och som har formell kompetens för en uppgift överlåter denna till en annan person som saknar formell kompetens för uppgiften men som bedöms ha reell kompetens i form av erfarenhet och kunskap.

Det åligger den som delegerar en uppgift att kontrollera att delegaten faktiskt har reell kompetens att utföra uppgiften på ett för vårdtagaren säker sätt.

Varje delegeringsbeslut skall dokumenteras (skriftligt) och det ska framgå:

  • vilken arbetsuppgift som delegerats
  • vem som delegerat uppgiften
  • till vem uppgiften delegerats
  • datum då beslutet fattades (startdatum)
  • tiden för delegeringsbeslutets giltighet (slutdatum)

Både den som delegerar och den som mottar en arbetsuppgift (delegat) ska underteckna delegeringsbeslutet.

Delegeringsbeslutet skall finnas i två exemplar, en som sjuksköterska/enhetschef förvarar och en som delegaten får behålla.

Beslut om ändrade delegeringar och om återkallelser av delegeringsbeslut skall också dokumenteras skriftligt.

Delegeringar är reglerade i olika föreskrifter och lagar. Här följer en kort genomgång av det som gäller för delegeringar inom hälso- och sjukvården.

  • Delegering kan endast ges för enstaka arbetsuppgifter och dessa skall vara tydligt specificerade.
  • Delegering är alltid personlig. Den som delegerats att utföra en viss arbetsuppgift får inte vidaredelegera denna uppgift.
  • Beslut om delegering kan gälla för enstaka tillfällen eller begränsad tid, dock högst 1 år.
  • Delegering av arbetsuppgifter får inte ske mot någons vilja.
  • Delegering skall vara skriftlig.
  • Delegering gäller endast på den enhet som anges på delegeringsblanketten.
  • Dokumentationen av delegeringsbeslutet ska undertecknas både av den som gett delegeringen och den som mottagit den. Detta ska ske innan arbetsuppgiften utförs.
  • Den som delegerat en arbetsuppgift ska kontinuerligt följa upp och kontrollera att uppgiften fullgörs på ett säkert sätt.
  • Beslut om delegering ska omprövas när omständigheterna kräver det, exempelvis vid omorganisation, införande av nya tekniker eller nya rutiner.
  • Beslut om delegering upphör att gälla om den som har fattat beslutet lämnar sin befattning.
  • En delegering ska omedelbart återkallas om det visar sig att den som mottagit delegeringen inte klarar av att utföra uppgiften.
  • Delegering får inte göras i ambulanssjukvård.
  • Uppgifter kan inte delegeras till studerande under pågående praktik.
  • Vissa arbetsppgifter som delegeras måste vara personbundna till vissa vårdtagare.
  • Mer generella arbetsuppgifter kan delegeras områdesvis men aldrig mellan olika arbetsplatser.

Med delegering menas att hälso- och sjukvårdspersonal som har formell kompetens OCH är reellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter uppgiften till en annan person som saknar formell kompetens för uppgiften. Den som tar emot delegeringen måste vara dokumenterat (genom t.ex. kunskapstester) reellt kompetent för den aktuella uppgiften.

De som inte har legitimation eller yrkesexamen på högskolenivå kan inte vara formellt kompetenta i den mening som avses i SOSFS 1997:14. De som saknar legitimation kan inte heller genom utbildning för någon enskild arbetsuppgift få formell kompetens för arbetsuppgiften på samma sätt som en högskoleutbildad kan få.

Reell kompetens innebär att en person genom erfarenhet i sin praktiska yrkesverksamhet eller genom fortbildning visat sig ha blivit reellt kompetent för den uppgift som avses att delegeras.

Med formell kompetens avses att man har legitimation för yrket inom hälso- och sjukvården, te.x sjuksköterska och fysioterapeut.


Den som överlåter en arbetsuppgift till någon annan ansvarar för att denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften. Både den som delegerar och den som tar emot en delegering har ett personligt yrkesansvar i delegeringsförfarandet.

En vårdgivare kan aldrig kräva att någon ska delegera en medicinsk arbetsuppgift. Det krävs alltid en individuell, professionell bedömning av både behov och lämplighet. Bedömningen gör den som delegerar. Ingen är heller tvungen att ta emot en delegering.

Den som delegerar:

  • Ansvarar för sitt beslut delegering
  • Omfattas av patientsäkerhetslagen
  • Har formell kompetens genom utbildning och/eller legitimering
  • Måste förvissa sig om att den som delegeras kan utföra arbetsuppgiften/uppgifterna
  • Kan när som helst återkalla sitt beslut om delegering

Den som tar emot delegeringen:

  • Har reell kompetens via praktisk yrkeserfarenhet.
  • Måste innan delegering meddela den som delegerar om hen anser sig sakna tillräcklig kunskap att utföra delegerade arbetsuppgifter.
  • Ansvarar för ditt sätt att utföra arbetsuppgifterna.
  • Får inte vidaredelegera en arbetsuppgift.
  • Omfattas av patientsäkerhetslagen.
  • Skall ha kunskap om och följa gällande rutiner för delegering.
  • Ska kontakta legitimerad personal om osäkerhet råder vid utförandet av uppgiften.
  • I god tid innan delegeringen blir ogiltig (1-3 månader) meddela personen som har utfärdat delegeringen.

Exempel på uppgifter som kan delegeras inom hälso- och  sjukvården:

  • Administrera (överlämna) ordinerat läkemedel som iordningställts genom dosdispensering av Apotek (Apodos)
  • Administrera läkemedel som iordningställts av sjuksköterska och som inte är avsett för injektion, exempelvis i dosett
  • Administrera ordinerat läkemedel ur originalförpackning som inte är avsett för injektion:
    • Tablett, brustablett, resoriblett, mixtur, stolpiller, spray, klysma, rektiol, läkemedelsplåster, vagitorier, ögon- och örondroppar, läkemedel för utvärtes bruk (salva, kräm och gel), inhalationspulver/lösning
  • Iordningsställa (ta fram, uppmäta) och administrera vid behovsmedicin enligt ordination
  • Iordningsställa och administrera injektion med läkemedelspenna vid stabilt p-glucosvärde
  • Utbyte av patientens dosrecept
  • Utbyte av signeringslista
  • Kontroll av p-glucos
  • Såromläggning enligt instruktion av sjuksköterska
  • Lindning av ben
  • KAD spolning och omkuffning
  • Kontroll av puls, blodtryck och temp
  • Byte av uribag vid urostomi
  • Stomiskötsel: byte av stomiplatta och stomipåse
  • Sugning av munhåla och övre del av trachealtub
  • Byte av mask/grimma
  • Sondmatning via peg/Witzelfistel/MicKey (ska delegeras för enskild patient med namn och personnummer)
  • RIK (ren intermittent kateterisering) ska delegeras för enskild patient med namn och personnummer
  • Administrera Ketoganspruta (ska delegeras för enskild patient med namn och personnummer)
  • Övrigt efter överenskommelse med MAS

Delegeringsmöjligheten kan bara användas om det är förenligt med god och säker vård. Den får bara användas i undantagsfall eller då det framgår av särskild författning att så får ske.

Även om det finns tillräckligt med formellt kompetent personal kan delegering vara en lösning om det bättre motsvarar patienternas behov och samtidigt ger en trygg och säker vård.

När får man inte delegera?

Delegering får inte användas för att lösa brist på personal, av slentrian eller av ekonomiska skäl. Delegering får alltså inte användas för att lösa bemanningsproblem.

En arbetsuppgift får inte heller delegeras om det av en bestämmelse i en författning, en instruktion eller liknande framgår att uppgiften bara får utföras av en viss yrkesgrupp.


Beslut om delegering ska vara skriftligt och innehålla delegeringsmottagarens namn och personnummer. Beslutet ska också innehålla under vilken tidsperiod delegeringen är giltig. Ett delegeringsbeslut ska sparas oftast i tio år efter att delegeringens giltighetstid har gått ut (det kan finnas lokala avvikelser om hur länge dessa skall sparas).

Delegringsbeslutet skall skrivas under av både den som delegerar och den som tar emot delegeringen.

Delegeringsbeslutet upphör att gälla:

  • När uppgiftsmottagarens anställning upphör.
  • När den hälso- och sjukvårdspersonal som utfärdat delegeringen har slutat sin anställning eller bytt enhet.
  • Vid tjänstledighet och sjukskrivning längre än tre månader.
  • Delegeringen kan återkallas om uppgifterna inte sköts på rätt sätt.

Vårdtagarens allmäntillstånd påverkar hur läkemedel tas upp i kroppen och det är viktigt att kontakta sjuksköterska när hen mår dåligt.

Innan du kontaktar sjuksköterskan, ta reda på:

  • Hur länge har patienten mått dåligt? 1 timme, 1 dag eller 1 vecka?
  • På vad sätt mår han eller hon dåligt? Mår illa, kräkts, feber?
  • Har patienten ont? I så fall var?
  • När var patienten på toaletten och skötte magen sist?
  • Svullna ben? Svårt att andas?
  • Ta ett blodsocker om patienten har diabetes.